Vem bestämmer ?

Jag önskar alla underbara

där ute,

ett underbart slut

och ett

Gott Nytt

År !!!!

Kram

Susanne

Pst....Jag skickar detta redan nu....eftersom jag är så himla glömsk och inte riktigt hinner med det jag vill.

Nu har jag bott i min lägenhet i 3 veckor och har det mesta och bästa av det jag vill ha i mitt hem. Varje dag när jag kommer hem från jobbet och får öppna MIN dörr, så får jag ett sådant lyckorus i hela kroppen !!!

Stormtrivs på jobbet, imorgon är det resa till Åland över dagen med julbord på återresan, det ska bli himlans trevligt och gott. Vi får se hur mycket det gungar när vi stiger av båten igen....hihi.

På lördag ska jag passa världens finaste barnbarn, mina egna förståss, det är något som jag älskar att få rå om dom alldeles själv. Fast det blir tidigt upp på söndag morgon, för Lukas är allt annat än morgontrött. På tisdag fyller Ellie 3 år !! Helt otroligt vad fort det har gått sen lillefot låg i magen och vi väntade och väntade på att hon skulle komma. Idag är hon en liten bestämd dam med mycket humör. Munnen går i ett och hon har alltid en massa att berätta. Mormor älskar !!!

Dags att ta tag i arbetssysslorna igen och gör lite nytta. Konstigt arbete man har, dom förväntar sig att man ska uträtta en massa här .

Stor Kram till alla

Susanne (meeeeeen varför har dom tagit bort en massa smilisar ?!?!?!?)

Jag har fått en alldeles egen liten tvåa, hur söt som helst och mitt alldeles egna kontrakt !!!!!

Efter 3 år tillsammans med Annika och Erik får jag nu den första november flytta till eget. Aldrig hade jag trott att det skulle dröja så länge, men nu så har det slagit in. För bara 3 veckor sedan var jag på väg att ge upp, det höll knappt på att ordna sig med jobbet, inget lägenhet i sikte och mannen var ute ur mitt liv.

Men nu så har jag jobb, lägenhet och mannen är tillbaka !!

Så just nu känns det så himla bra....lyckan är fullkomlig och jag mår bättre än på länge.

Kram till er alla

Susanne

Hej och hå, hösten är här och jag med för den delen. Jag fick ett mail att min blogg var i fara, om jag inte ville använda den mer så skulle den försvinna. Och det vill jag inte riskera.

Det har hänt massor sen sist....har inte tid just nu att berätta, jag sitter på jobbet ! Jag har börjat arbeta (arbetstränar till september ut) och sen är förhoppningen att dom vill ha mig på lönebidragstjänst. Det börjar bli väldans lite tid att ordna med allt, men det går förhoppningsvis vägen.

Jag ville bara ÖNSKA er alla en alldeles underbar höst. Jag ser faktiskt fram emot att läsa lite bloggar och kanske få till ett inlägg eller två.

Stor kram till alla fina där ute

Susanne

Hej alla rara bloggare !!

Så har denna sommar sprungit mig förbi, med både resa till Alicante och njurbäckeninflammation. Dock inte samtidigt som tur är !

Annika har skaffat sig två kattungar som är nu 14 veckor och helt bedårande söta. Det är verkligen som att ha små bebisar i huset.

Jag hade ett långt uppehåll med träningen, både för att jag var sjuk och för att gymmet var stängt. Men nu så är jag igång igen, attans så mycket bättre man mår när man tränar. Som plus får man viktnedgång också, vilket behövs. Jag har nu 13,5 kvar till 50...med andra ord, jag vill ner 13,5 till innan jag fyller 50 i mars .

Denna sommar har jag också gått på utredning igen och ska ha ett slutgiltigt möte den 25 augusti. Så nu blir det förhoppningsvis arbetsträningt till hösten om nu min arbetsgivare har hittat något åt mig. Har detta år ut som rehab år och från den 1 januari måste jag ha ett arbete att återgå till. Längtar !!

Jag och syster yster var och såg Inceptia...vilken jag varmt rekommenderar....himla spännande film. På fredag ska vi på pokerturnering vilket ska bli himlans kul. Tur att jag har en sådan underbar syster att göra en massa roligt med.

Yngsta sonen sitter nu inne, rymde från sin fotboja och får nu göra sina två sista månader inne. Jag hoppas innerligt att han nu ser och vill göra något bättre av sitt liv. Äldsta sonen bor i Oskarshamn med trivs inte tyvärr och vill tillbaka till Stockholm. Dotter och mina älskade barnbarn mår bra och jag träffar dom så ofta jag bara kan och har tid med. Träningen tar så mycket tid och det är något jag måste prioritera. Och kärleken...Hans finns fortfarande i mitt liv och vårat förhållande är fortfarande lika komplicerat som tidigare. Men vi gör det bästa av det som går...och det trivs vi båda med.

Jag hoppas nu att min skriv och lästlust har kommit tillbaka, jag har faktiskt saknat er och skrivandet.

Stor kram till alla

Susanne